Jag skulle egentligen bara tränat Glorfindel idag framförallt beroende på att jag bara hade en timma på mig allt som allt och även att Norolinde skulle få vila idag efter att ha stått i transport 4,5 timmar och undersökts på längden och bredden i två timmar med sprutor och konstiga selar och maskiner. Hur som helst när jag kommer ner i hagen kommer Norolinde först galopperande sedan skrittandes mot mig frustande med spetsade öron. Vi stod och pratade lite sedan gick jag och hämtade Glorfindel. Men Norolinde och Austarla kom med upp, så jag gav Norolinde lite godis och testade att lägga på Mumins gamla allroundsadel med en vojlock under. Hon tog det hela med lugn och böjde sig om och kände på sadeln då den låg på. Ingen rädsla alls. Hon är så rolig! Tänkte att jag skulle testa med sadelgjord imorgon, om jag hinner och se hur det går. Det kan ju vara bra att bara ha sadeln på då vi tränar. Att sitta på blir nog först om några månader. Jag ska prata med Eva om det och se vad hon tycker. Efter det lilla träningsmomentet släppte jag ut henne igen. Jag tror hon var nöjd faktiskt och Austarla var glad för de började klia varandra direkt då hon släpptes in i lösdriften.

Mumin kom upp när han hörde att det vankades havre. Han är härlig! Han fick några nävar havre och sedan var han glad, men hade gärna ätit mera ;)

Med Glorfindel tränade jag idag böjning och sedan öppna från marken. Från ryggen tränade jag böjning och lite travupptagningar. Han följde faktiskt min vikthjälp idag, det var verkligen roligt! En annan rolig sak var att han svarade med så fin energi i travupptagningen. Han riktigt eldade upp sig. Han fick till några riktigt fina travsteg. Jag måste bara vara noga med att inte spänna mig då han tar traven (han reser sig ganska mycket) utan istället snabbt avlasta ryggen genom att ställa mig lite i stigbyglarna. Det är inte lätt faktiskt, men det är bara att öva upp min egen följsamhet. Men han var så mjuk idag och jag blev så glad över ett sådant härligt ridpass.

En viktig sak som jag tror jag gjorde fel var att jag fortsatte att plocka i kandaret då han började trava. Kanske blir det motstridig hjälp? Jag menar jag plockar i kandaret i skritten för att få bort lite skjutkraft, "plocka loss bakbenen" och få skritten mot tvåtakt. Här lägger jag an skänkeln för att få lite extra energi, då börjar han trava. Borde jag då inte bli stilla med handen för att se vilken trav vi får och om jag sedan vill ändra traven skulle jag plocka igen? Det låter logiskt tycker jag i alla fall, men jag vet inte om det är rätt.

Idag fick vi glädjande besked att varken Pio eller Norolinde hade någon förekomst av stora blodmasken.

Skönt faktiskt, för nu slipper vi avmaska i vår.