Ja idag skulle jag träna Norolinde. Bestämde mig för att faktiskt testa någonting nytt idag och faktiskt rikta in mig på öppna. Jag använde mig av en tygel med karbinhake sammanbunden med ett grimskaft. Hur som helst då vi skulle börja träna börjde det elen knäppa i några knutar, för far hade tydligen släppt ut korna på Nyodlingen. Men vi vande oss ganska bra förutom att det kom så oregelbundet och helt olika starkt. Ibland kunde det vara tyst och bara tickande och sedan nästan smälla till för att efter det gå in i ett mellanläge osv. Men det roliga var att hon svarade mycket fint på min öppnahjälp till höger. Sedan blev hon lite okoncentrerad. Jag tror kanske jag gick för snabbt fram. Hursomhelst tränade jag att varva mellan socialtid och arbetstid och sedan gå in en volt. Vi hade ca 20 minuter att promenera så jag gick mot skogen, men hon ville i mitten av vägen mellan bergseken och maskinhallen inte gå vidare. Tillslut kopplade jag loss henne och började gå ensam. Oj vad förvånad hon blev! Men så dumt nog kom jag på att jag hade glömt att stänga stalldörren och knasigt nog vände jag om och gick förbi henne och började med snabba steg gå hemåt. Då blev hon lite uppjagad och gick efter mig. Då tänkte jag att jag var nog tvungen att springa lite för att hon inte skulle komma om mig och då satte hon av i travartrav efter mig! Jag kom först till stallet som tur. Men jag undrar vad hon trodde jag höll på med. Först gå helt lugnt vidare mot skogen för att sedan vända och rusa hem! Jag kunde inte låta bli att skratta.

Igår var hovverkningsdag så då hann jag inte rida.Idag blev det böjning från ryggen och öppna från marken. Det var intressant att märka hur Glorfindel testade att gå olika figurer för att få det så bekvämt som möjligt. En gång testade jag att ta lite mer men då hävde han sig mot min hjälp. Det märktes att han tyckte vänsterböjningen var svår. Jag fick ganska ofta föra fram handen för att han i större ram skulle kunna böja sig. Det hela var mycket intressant och givande.Jag tränade öppna och sedan volt från marken. Han gjorde det väldigt fint med egentligen bara hjälp av tygeltrycket. I vänster fick jag vara lite envis med innerhanden i skänkelläget. Men jag tror att det kunde bero på att jag gick för många steg i öppnan som orsakade att han gick in och mot mig. Roligt var också att då han hade svårt för böjning i vänster från marken och jag tryckte lätt på halskotpelaren så reagerade han väldigt fint och fick till öppna!Han är verkligen underbar.