Jag trodde inte det här med återbesöket var så farligt. Jag menar så hemskt besked kan jag inte få mer än att hon inte kan ridas. Och jag har faktiskt inte tänkt på det så mycket. Men de senaste veckorna har jag verkligen åkt ner i sinnet och sedan kommit upp till ytan igen och sedan ner igen. Inte så att jag har varit arg, utan det har varit fullständigt tomt inombords och jag har blivit så oändligt trött. Det är svårt att beskriva. Det är som att se allting genom ett litet källarfönster. Tillslut sade jag det till familjen att det verkligen är tråkigt att det ska behöva vara så här. Vi pratade länge om det och far förklarade att det kan bli så om man har upplevt ett trauma. Hjärnan spelar helt enkelt mig spratt. På något sätt lättade det upp det hela att få veta varför det blir så här.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej igen, nu har jag bytt blogg Den nya adressen är: http://tauronnaharmagdalena.spaces.live.com   ...

Jag skulle egentligen bara tränat Glorfindel idag framförallt beroende på att jag bara hade en timma på mig allt som allt och även att Norolinde skulle få vila idag efter att ha stått i transport 4,5 timmar och undersökts på längden och bredden i två...

Med Glorfindel tränade jag idag böjning och sedan öppna från marken. Från ryggen tränade jag böjning och lite travupptagningar. Han följde faktiskt min vikthjälp idag, det var verkligen roligt! En annan rolig sak var att han svarade med så fin energi...

Idag fick vi glädjande besked att varken Pio eller Norolinde hade någon förekomst av stora blodmasken. Skönt faktiskt, för nu slipper vi avmaska i vår. ...

Undersökningen tog ca 2 timmar och de gjorde gångprov på rakt och böjt spår, ultraljud och röntgen. Mycket trevliga veterinärer som tog in oss trots att vi kom 1 timme och en kvart för sent på grund av att Norolinde helt  plötsligt hade beslutat sig ...