Jag trodde inte det här med återbesöket var så farligt. Jag menar så hemskt besked kan jag inte få mer än att hon inte kan ridas. Och jag har faktiskt inte tänkt på det så mycket. Men de senaste veckorna har jag verkligen åkt ner i sinnet och sedan kommit upp till ytan igen och sedan ner igen. Inte så att jag har varit arg, utan det har varit fullständigt tomt inombords och jag har blivit så oändligt trött. Det är svårt att beskriva. Det är som att se allting genom ett litet källarfönster. Tillslut sade jag det till familjen att det verkligen är tråkigt att det ska behöva vara så här. Vi pratade länge om det och far förklarade att det kan bli så om man har upplevt ett trauma. Hjärnan spelar helt enkelt mig spratt. På något sätt lättade det upp det hela att få veta varför det blir så här.

Det är intressant hur bra böjningen är på GLorfindel. Det kommer bli intressant vad Eva säger om vår relation och vår ridning.

Testade lite travupptagningar och det gick över förväntan. Jag vet inte om det var för att Austarla varit i paddocken och livat upp stämningen lite. Hon har energi för två.

Idag tränade vi lite längre och det blev tyvärr för länge. Mumin blev trött och jag borde ha slutat.

Men det var trevligt och han har engergi. Han lärde mig nog mest det här med fokus idag. Han gick mot öppna i vänster och det var väldigt roligt att han försöker träna själv.

Har glömt att skriva att jag rider honom på Norolindes kapson. Den går precis på, kanske är den lite för liten. Han trivs med kapsonen faktiskt. Det är roligt att ha hittat något som passar honom bra.

Idag blev det faktiskt lite social och arbetsposition och två volter åt båda varven i arbetet med Norolinde. Jag valde att träna en långsida i taget, så att jag inte skulle fastna i ett varv. Det gav utdelning och vi hann faktiskt trava lite åt båda varven i social position. Jag var för ivrig i vänster men hon fick upp den ändå.

Och haltningen var falskt alarm! Phu! Jag tror nästan jag ser spöken så här nära inpå återbesöket... Måtte det nu bli positivt svar...

Idag plockade jag fram lite trav. Det var väldigt roligt att känna hans energi. Kände bara på mig att jag ville testa det från ryggen och det blev fint i vänster varv. Men sedan fungerade det inte från höger eller från marken. Kanske blev jag för ivrig efter det fungerade? Så nu blir det lite uppvärmning från marken och sedan böjning mot öppna från ryggen och nu lite kortning mot trav från ryggen. Vi lämnar med andra ord kortningen från marken en stund.

En annan sak som alla tre hästarna verkligen har gjort mig uppmärksam på är att jag måste ha fokus på ridbanan. Jag märker mer och mer hur distraherad jag blir av allt runt omkring ridbanan. T.ex ett av de små lammen råkade få sig en en stöt av det elektriska stängslet och bräkte hej vilt, katter som slogs (lät förfärligt), en liten kalv som gick förbi, kajor som kom flygande. Hur kan jag begära att de ska vara fokuserade om jag inte kan det själv?? Jag måste verkligen arbeta med det! Punkt slut.

Efter tandläkarbesöket hade Teresa och jag 2,5 timmar att prata om tandläkarinformationen och även om allt mellan himmel och jord.

Det var väldigt smidigt att åka ner och väldigt trevligt där och väldigt trevlig resa. :D Ett litet äventyr i smått format.

En av sakerna som Ylva pratade om var att smala raka bett är mest/oftast skonsammast. Självklart är det mycket individuellt. Men hon uttryckte det som att skaderisken är minst med ett sådant bett. Hon sade även att rida med port på stången och kapson inte är att föredra. Därför testade jag med postkandaret idag på Glorfindel. Han reagerade positivt på det. Så jag har det så länge.

Hon pratade även om att bettlöst även det kan ge skador. Det tyckte jag var mycket intressant. Oftast har jag hört att man "får ta i lite hårdare" med bettlösa alternativ för att "de ska gå på tygeln". Detta innebär med andra ord en viss skaderisk och bekräftar ännu mer det kända att det är händerna som avgör hur skarpt bettet blir.

 Så när slantarna blir fler på kontot... så susar jag ner med Glorfindel... Innan jag sätter bett i munnen på Norolinde blir det i alla fall ett besök hos tandläkaren först.

Nu är jag så glad så det kan inte beskrivas.... kurs för Eva!!!

Den 19-20 maj blir det kurs hos Liz. Jag ska ta med både Norolinde och Glorfindel... åh, vad roligt det ska bli!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Idag blev det långa tittvarv och vi hann nätt och jämnt att trava lite. Till min förfäran verkade det som hon var ojämn i vänster varv!!

Hemska, skräckliga sak inte halta en vecka innan återbesöket!!!!

Jag får titta till henne imorgon och se om det är kvar. Det var mer som en antydning, så jag tror inte det ska vara farligt. Men jag blir så nervös...